Till Björn <3
Första gången jag såg dig va ett år sen, då du bara skjusa hem mig via våran gemensamma kompis Micke. Och första gången jag såg dig så tyckte jag du va riktigt fin. Du va då tyvärr upptagen och jag ville lära känna dig mer. Vi träffades bara ett par gånger via våran gemensamma vän, inte mer.. En dag, bara sådär, ringer Namir och säger att en person vill träffa mig. Och just den perioden som hade varit, så hade jag varit nere och känt att kärleken kan dra åt helvetet!! Men personen va du! Vi träffades på B&S, där vi i stort sett prata o strula. Trodde inte de skulle bli något mer men du tog mitt nummer. Vi börja skriva sms och sen sågs vi hemma hos dig. Kommer ihåg hur nervös jag va.. Haha, våga knappt finnas för trodde jag skulle skrämma iväg dig ifall jag gjorde bort mig. Efter ett tag vi hade träffats så kom känslorna, och de första jag tänkte va: Neeej... Ville inte bli kär, ville inte bli sårad igen.. Men jag började bygga upp ett förtroende för dig och känslorna blev bara starkare och starkare. Jag trodde aldrig, inte ens i mina vildaste fantasier att man kunde va såhär kär, såhär lycklig. Första dagen jag såg dig så lova jag mig själv att: Den killen ska bli min någon dag och ja, den 18 oktober blev du min. Och jag hoppas att du kommer vara min föralltid. För du är det bästa som hänt mig. Du har mitt hjärta Björn, för evigt. Hela livet och efter döden, for ever and ever. <3
Du tog mitt hjärta, gjorde mig hel. När hela mitt liv va helt fel. Lova att aldrig släppa mig. Den jag litar på är dig. Du får mig lycklig, du får mig glad. Du stängde min tårkanal. Livet känns underbart nu. Och den enda som gäller för mig är du. Björn, du är mitt allt<3
Kommentarer
Trackback
